Sensibus

Start

Navigation

Litteratur om kulturbegreppet

Burke, Peter (2007). Vad är kulturhistoria? Stockholm: Brutus Österlings Bokförlag Symposion

Nilsson, Sven (2003). Kulturens nya vägar. Bjärnum: Polyvalent

Tivenius, Olle. Vetenskap, kultur och konst: Begrepp och dess användbarhet. 207-223 i: Gustafsson & Stålhammar (red.) (2004). Kultur och identitet: Doktorandkurs i spetsen ”Sinnena och konsten”. Örebro: Örebro universitet

Litteratur om konstbegreppet

Beck, Emt, Olsson, Sandqvist & Wihnblad (red.) (2003). Konsten och konstbegreppet. Stockholm: Raster

Franzén, Mikael et al. Det konstnärliga manifestet. I Nerikes Allehanda 1999-06-11. (Intern länk)

Tivenius, Olle (2003). Konstbegreppets problematik. Internetpublikation.

Litteratur om estetikabegreppet

Litteratur om estetik

Huisman, Denis (1998). Vad vet jag om estetiken. Furulund: Alhambra

Litteratur om musik
Benestad, Finn (1994). Musik och tanke. Lund: Studentlitteratur

Edström, Olle (2002). En annan berättelse om den västerländska musikhistorien – och det estetiska projektet. Göteborg: Göteborgs universitet

Litteratur om musikande
Lilliestam, Lars (2006). Musikliv: Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby förlag

Small, Christopher (1998). Musicking. Hanover,USA: Wesleyan University Press

Litteratur om bildning
Gustavsson, Bernt (1996). Bildning i vår tid. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Gustavsson, Bernt (red.) (2007). Bildningens förvandlingar. Göteborg: Daidalos

Nerman, Bengt (1962). Demokratins kultursyn. Stockholm: Bonniers

Litteratur om kreativitet
Bergström, Matti (1990). Hjärnans resurser: en bok om idéernas uppkomst. Jönköping: Seminarium

May, Rollo (1984). Modet att skapa. Stockholm: Bonniers

Ödman, Maj (red.) (1990). Om kreativitet och flow. Stockholm:Brombergs

Litteratur om kunskap
Bergström, Matti (1990). Hjärnans resurser: en bok om idéernas uppkomst. Jönköping: Seminarium

Gustavsson, Bernt(2001). Kunskapsfilosofi. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Tivenius, Olle. Musik som kunskap: Vad innebär ”musikalisk fronesis”. 105-151 i: Gustavsson, Bernt red. (2004). Kunskap i det praktikiska. Lund: Studentlitteratur

Litteratur om pedagogik
Pedagogiska magasinet. Lärarförbundets tidskrift för utbildning, forskning och debatt.

Litteratur om musikpedagogik

Tivenius, Olle (2008). Musiklärartyper: En typologisk studie av musiklärare vid kommunal musikskola. Diss. Örebro: Örebro universitet

Tivenius, Olle (2008). En enstämmig kanon. Kritiska diskussioner utifrån resultatet av doktorsavhandlingen Musiklärartyper. Internetpublikation

Tivenius, Olle. Musikpedagogisk filosofi. Intern länk på denna hemsida

Litteratur om musikmetodik

Tivenius, Olle. Sensibusmetoden. Intern länk på denna hemsida

Litteratur om musikdidaktik

Schenk, Robert (2000). Spelrum. Göteborg: Bo Ejeby Förlag

Litteratur om filosofi

Lübcke, Poul (red.) (1988). Filosofilexikonet. Stockholm: Forum

Jorgensen, Estelle R. (1997). In Search of Music Education. Bloomington: University of Illinois Press

Litteratur om ideologi

Lübcke, Poul (red.) (1988). Filosofilexikonet. Stockholm: Forum

Woodford, Paul G. (2005). Democracy and Music Education. Bloomington: Indiana University Press

Begrepp och definitioner

Vissa – rent av de allra flesta – begrepp förstås på flera olika sätt och har olika innebörder beroende på av vem och inom vilken diskurs de används. Det är dock inte produktivt att använda begrepp i en viss mening om de förstås i en annan. Det finns goda skäl att förklara med vilken innebörd man använder problematiska begrepp. Inom Sensibus hemsida förekommer några sådana problematiska begrepp. De används konsekvent i de betydelser som anges nedan. Den som väljer att förstå dem i någon annan innebörd kommer rimligen inte att förstå texterna som de är menade.

Begrepp har oftast traditionella innebörder. Dessa har sedan utvecklats och förändrats för att passa olika syften. En ledande tanke hos Sensibus är begreppen ska ha produktiva innebörder. Detta innebär ofta att innebörden skiljer sig från den traditionella.

Många – i stort sett alla – företeelser måste förklaras som komplexa, bestämda av en mängd olika faktorer som samspelar. Detta gör att de förstås olika av olika personer, beroende på vilka komponenter man väljer att analysera. Väl medveten om det komplexa kan man dock, med fördel, göra s.k. analytiska distinktioner, vilket innebär att analysera de olika komponenterna var för sig. Genom att använda analytiska distinktioner kan man också se hur komponenterna samspelar och därigenom bättre förstå begreppen. Definitionerna nedan bygger i hög grad på sådana analytiska distinktioner. Genom att företeelser alltid är komplexa är det ändå, trots klara definitioner, vanskligt att kategorisera dem till det ena eller det andra. Inom alla begreppspar finns en gråzon där begreppen ofelbart flyter samman.

Definitionerna samspelar. Detta gör att de definierade begreppen kan användas tillsammans och till att förklara varandra och företeelsernas mekanismer. Flera av definitionerna är hämtade från pragmatismens begreppsvärld.

Kulturbegreppet

Ordet kultur kan innebära en mängd olika saker. Inom hemsidan används ordet inom en strikt antropologisk innebörd och definieras som Kultur är normer, värderingar och attityder som delas av flera samt dess manifestationer och attribut. Därmed är ordet också ett substantiv, vilket innebär att inget är mer eller mindre kultur. Med denna definition är ordet också värdeneutralt; olika – goda såväl som mindre goda – kulturer är alla kulturer. Adjektivet kulturell korrelerar med ett estetiskt betingat kulturbegrepp (vilket alltså inte tillämpas inom hemsidan).

Konstbegreppet

Begreppet konst har i sin traditionella innebörd störst betydelse som maktmedel. Den som mest övertygande kan hävda sin rätt att avgöra vad som är konst eller inte besitter makt över dem som är mindre övertygande. Detta är inte alls produktivt eller befrämjande för mångfald och förståelse. Med inspiration av bl.a. Horace Engdahl och Mikael Franzén används inom hemsidan den ickevärderande definitionen: Konsten är estetiska yttringar som flyttar kulturens gränser.

Estetika

Estetika – som är Olle Tivenius neologism – är ett substantiv i pluralis och definieras sålunda: Estetika är dels den mänskliga aktivitet som talar till, och förnimmer genom, sinnena och är avsedd att beröra egna och andras sinnen och tankar, dels de fysiska resultat av denna aktivitet vilka fortsätter att tala till sinnena, Denna definitionen har inga krav på ”skönhet” och avgränsas till människors aktivitet.

Estetisk

Ordet estetisk är vagt och har många innebörder. Sensibus undviker begreppet.

Estetik

Estetik är läran om det estetiskt betingade och dess mekanismer. Sensibus undviker begreppet.

Musik

Musik är det klingade resultatet av någons musikande. Att försöka definiera musik utifrån dess substantiva natur är omöjligt. Om det vore möjligt så vore det ändå inte produktivt.

Musika

Att musika är ett verb. Det står för musikalisk aktivitet som kan ha många olika yttringar. Varje definition som förutsätter talat eller skrivet språk blir fattig och futtig. Alla som har musikat, d.v.s. alla, vet vad det innebär. Den som inte förstår musikandets innebörd saknar tilltro till sin egen rätt till sin musikalitet.
Begreppet vänder på traditionella normer och värderingar då man exempelvis inte kan kvalitetsbedöma, eller avgöra graden av seriositet, i musikande på samma sätt som i musik. Om alla är födda musikaliska är också allas musikaliska erfarenheter giltiga. Begreppet knyter an till kunskapsbildning på ett helt annat sätt än begreppet musik.

Bildning

Bildning innebär – till skillnad mot ordet allmänbildning – förmåga att växla perspektiv. Denna definition är hämtad från pragmatismen.

Kreativitet

Kreativitet är förmågan att skapa kunskap. Denna innebörd härstammar från pragmatismen. Den är inte relaterad till värden.

Kunskap

Kunskap är processad information. Vars och ens kunskap är personligt processad utifrån personlig förförståelse, personlig förmåga och personliga filter. Således är kunskap personlig och därmed också per definition varken sann eller falsk. Kunskap kan vara av olika slag: vetande, kroppslig eller moralisk. Kunskap uttrycks som ny information, information som andra kan processa till ny, personlig kunskap. Kunskap bildar ett begreppspar tillsammans med ordet information.

Information

Information är allt sådant yttre som en människa kan förnimma eller begrunda. I en snävare innebörd är information sådant som en person försöker, via skriven text eller talat språk, eller via konstnärliga uttryck, förmedla till andra. Information kan vara sann eller falsk. Information bildar ett begreppspar tillsammans med ordet kunskap.

Pedagogik

Pedagogik är läran om undervisningens mål, medel och resultat. En vidare definition kan även omfatta undervisning och uppfostran samt undervisningens hantverk.

Metodik

Metodik är läran om systematiska sätt att undervisa enligt givna pedagogiska riktlinjer.

Didaktik

Didaktik är den del av pedagogiken som handlar om själva lärandeprocessen.

Musikpedagogik

Traditionell musikpedagogik innebär viss musiks didaktik, d.v.s. läran om hur man bäst och enklast förmedlar den hantverksmässiga kunskapen i att hantera olika musikinstrument. Sensibus definition anknyter till ett djupare pedagogikbegrepp och lyder: Musikpedagogik är läran om musikundervisningens mål, medel och resultat.
En ytligare, och betydligt mindre produktiv, innebörd av begreppet är som paraplybegrepp för alla olika abstraktionsnivåer. Denna innebörd heter på engelska ”music education”, vilket refererar till begreppet education. Education, i sin tur, är ett vitt begrepp som innefattar utbildning, uppfostran, skolning m.m., varför det är vanskligt att översätta music education till musikutbildning eller musikfostran eller något annat.

Musikmetodik

Traditionell musikmetodik innebär viss musiks didaktik, d.v.s. läran om hur man bäst och enklast förmedlar den hantverksmässiga kunskapen i att hantera olika musikinstrument. Sensibus definition anknyter till ett djupare metodikbegrepp och lyder: Musikmetodik är läran om systematiska sätt att undervisa enligt givna musikpedagogiska riktlinjer.

Musikdidaktik

Musikdidaktik är läran om musikaliska lärandeprocesser. Didaktiken är en nedbrytning av metodikbegreppet som i praktiken ofta innebär att besitta en vid repertoar av sätt att nå barn på de sätt som passar dem. Så tillvida handlar musikdidaktiken om det musikaliska lärandets processer. I detta avseende skiljer sig inte Sensibus synsätt från traditionella.

Filosofi

Det finns många definitioner av begreppet filosofi. Vad som kan kallas filosofi beror ofta på på vilken nivå man väljer att lägga grunden för det man ser som filosofi. Detta gör att det är vanskligt att jämföra filosofier. En vid definition kan lyda: Filosofi är världsåskådning. Om denna definition ska vara produktiv måste den också förbindas med uppriktig och intresselös strävan mot fördjupning och mod att möta problem. Således innebär filosofi att under sträng självrannsakan ge upp sina egna intressen och uppriktigt försöka se vad som är rimligt och vad som är sant. Därvid bildar begreppet filosofi ett begreppspar med ordet ideologi, vilket rimligen innefattar sådant man vill. Det går aldrig att bevisa att det man själv hävdar vara filosofi inte är ideologi eftersom man aldrig fullt ut känner sina egna underliggande och dolda motiv och drifter. Detta innebär att det alltid finns en gråzon mellan begreppen. Denna gråzon kan dock ”smalnas ned” genom att betrakta vissa komponenter som givna förutsättningar även om de i sig snarast är ideologiskt betingade. Man får då om-satser; om A så B, vilket i sin tur gör filosofin ogiltig om A ogiltiggörs. Jämför nedan.

Ideologi

Ideologi är en genomtänkt grund för de ställningstaganden man gör, enskilt eller kollektivt. Ofta är en ideologi grundad i filosofi, men det finns ett ”hönan eller ägget-moment” som gör det vanskligt att hävda att det verkligen är det ena eller det andra. I likhet med filosofi kan ideologi definieras som världsåskådning. Den produktiva skillnaden mellan begreppen består i detta sammanhang att ideologin har ett erkänt moment av vilja. Detta kan också uttryckas som att ideologin tar vid där filosofin inte längre når.
Även i Sensibus genomtänkta begreppsvärld finns ett påtagligt ideologiskt element, nämligen demokrati. Det kan visserligen föras till filosofins område genom att ses som en förutsättning, att det så att säga är givet att musikpedagogiken ska grundas i demokrati.

Adressen till Sensibus är info@sensibus.se Ansvarig utgivare är Olle Tivenius